Ledarskap: en romantiserad bild?

Vad har du för föreställningar om ledarskap? Är ledaren för en grupp eller organisation den som gör hela skillnaden mellan ett nederlag, ett medelmåttigt resultat eller en storslagen framgång? Vissa verkar helt klart tro att det fungerar så. Vissa har en ganska förenklad och romantiserad bild av ledarskap. När det går bra är vi till och med villiga att kalla ledaren en hjälte.

I detta inlägg presenteras en teori om våra föreställningar om ledarskap som just bygger på att vi har en tendens att romantisera och förenkla bilden av ledarskap. Vi går tillbaka till upphovspersonerna och deras ursprungliga artikel. Därefter tittar vi på hur andra har diskuterat denna teori under decennierna som har gått. Slutligen tittar vi på en artikel som presentera fyra studier som försöker bekräfta den ursprungliga teorin men delvis misslyckas.

En teori - The Romance of Leadership

James Meindl, Sanford Ehrlich och Janet M. Dukerich skrev den urpsrungliga artikeln med titeln The Romance of Leadership somo publicerades 1985. De formulerade i denna artikel en teori som innebar att allmänheten, ledare, följare och även vissa forskare gärna ville beskriva ledarskap som något enkelt och romantiserat. De gjorde följande antaganden i sin teori:

  • När något i en organisation går snett eller något går bra är det troligt att de flesta tillskriver detta utfall till ledaren. Ledaren är den huvudsakliga orsaken till att det går dåligt eller bra.
  • Föregående antagande bygger på föreställningen att saker som sker i en organisationen beror på linjära kausala händelser. Detta innebär att händelse A leder till händelse B som i sin tur leder till händelse C. Händelse A kan beskrivas som en ledares beslut. Händelse B är följarnas agerande i enlighet med beslutet. Händelse C är resultatet av beslutet och följarnas agerande. Om händelse C är bra kan det härledas rakt bakåt till beslut A. Om händelse C är dåligt kan det härledas rakt bakåt till beslut A.
  • Ovan antagande är med största sannolikhet felaktig men det är det få som bryr sig om. Det kan nämligen finnas ett flertal orsaker till att man lyckas eller misslyckas i en organisation. Det ledaren gör är bara en av många händelser i ett komplext nät av händelser. Ledaren har mindre inverkan i verkligheten än vad många vill tro.
  • När det går bra i en organisation tillskrivs framgången i första hand ledaren som blir beskriven som en hjälte och de positiva egenskaper som man identifierar hos ledaren och de positiva handlingar som ledaren har initierat lyfts fram som viktiga. Man bortser helt eller delvis från ledarens tillkortakommanden. Ledaren kan till och med ha fattat ett eller flera dåliga beslut som ändå i slutänden har lett till ett lyckat resultat tack vara andra påverkansfaktorer. Ledaren kan också ha mindre uppskattade egenskaper som följarna mår dåligt av men de tonas ned vid en framgång.
  • Även om man kan mäta den verkliga inverkan som en ledaren har haft förutspår teorin att ledaren får bära ansvaret i en högre utsträckning både vid framgång och vid motgång än den inverkan som ledaren verkligen har haft. Ledaren blir hjälte eller syndabock.
  • Till skillnad från många andra teorier som hade etablerats på 1980-talet ville Meindl och kollegor presentera en ledarskapsteori som är följar-centrerad snarare än ledar-centrerad. Detta innebär att det är bilden av ledarskap ut följarnas perspektiv som hamnar i fokus. Följarna attribuerar förklaringar till gruppens eller organisationens framgång/motgång på ledaren. Attributionsteorier är vanliga inom socialpsykologi och utgår ifrån att utfall tillskrivs till individer som förklaringar på varför något blev som det blev när individen var inblandad. Ett exempel är att en person är sen till jobbet. Då kan man förklara den sena anskomsten med att personen är lat och dålig på att passa tiden. Man attribuerar egenskaper till individen som en följd av vad som har hänt. Dessa antaganden kan vara sanna, delvis sanna eller falska. Falska är de om det t.ex. är så att personen bevittnade en olycka på väg till slutdestinationen och det har inget med att personen är varken lat eller dålig på att passa tiden.
  • Några av de typiska positiva drag som tillskrivs en ledaren, helt oberoende av hur ledaren är, kan vara god självkänsla, karisma eller mod. Antingen identifierar man dessa drag hos sin ledare och ser de som förklaringar till att det har gått bra för organisationen eller så ser man att det går bra för organisationen och letar förklaringar i ledarens person och väljer att tillskriva ledaren ovan egenskaper.

För att ytterligare förenkla hur teorin fungerar kan man jämföra med en kapten och ett skepp. Skeppet är till havs. Kaptenen ger order om att sätta kurs mot en viss hamn. Besättningen gör vad de ska för att båten ska ändra riktning och segla mot den beslutade hamnen. När man når hamnen ser man det som en framgång. Besättningen får då gå iland och fira. Orsaken till att de firar är att kaptenen beslutade om att sätta kurs mot den givna platsen och de kom dit som en följd av beslutet. Alltså är det kaptenens förtjänst att de kom fram. De skålar således för sin kapten.

I själva verket kan någon på bådet ha gjort ett litet misstag och båten hade kommit ur kurs. Det är också full möjigt att de seglade in i en storm och kommit ur kurs på grund av det. Ett segel hade kunnat gå sönder eller rodret hade kunnat skadas. Ett flertal orsaker hade kunnat ändra utfallet. Dessa orsaker hade varken berott på kaptenen i positiv bemärkelse eller i negativ bemärkelse. Eftersom det gick bra är det få som tänkar på alla "tänk om". Om det istället hade gått fel hade besättningen börjat tvivla på sin kapten.

Detta är en förenklad bild av ledarskap. Denna är ganska typisk enligt Meindl och kollegor. Teorin visar därmed att det finns en rad felaktigheter i vår syn på ledarskap. De är inte emot ledarskap i sig utan våra felaktiga förestälningar. Om vi inte tar itu med dessa felaktiga föreställningar kan vi inte förstå ledarskap fullt ut och inte heller se vilka andra faktorer som spelar in.

Som en följd av denna teori har många heroiska ledarskapsteorier ifrågasatts. Alla teorier som framhäver ledarens betydelse och ledarskapet som den mest centrala faktorn i en organisation har blivit ifrågasatta. Andra teorier som distribuerat ledarskap har fått ett uppsving till följd av denna teori. Även mer följar-centrerade teorier har fått ett uppsving.

Teorin gör ytterligare antaganden som är intressanta att fundera över:

  • I extrema situationer där utfallet antingen blir en succe eller ett fiasko är det ännu större risk att ledarens betydelse framhävs. I organisationer där utfallet går hyffsat bra och där förändringarna över tid är små lägger man mindre vikt vid ledarskapet.
  • Bilden av en ledare som en hjälte eller en syndabock förstärks av media. Bilden av ledare är en social konstruktion och media bidrar till att skapa eller förstärka denna sociala konstruktion. Om media skulle börja problematisera den förenklade bilden av ledarskap skulle läget vara ett annat. Det som skulle hända är antingen att läsarna inte skulle vilja ta del av allt för kompexa berättelser som en organisations framgång eller motgång, eller att läsarna skulle tvingas ifrågasätta den förenklade bilden. Media spelar enligt teorin en roll.
  • Ledare kan själva bidra till den romantiserade bilden av ledarskapet genom att ge sken av att de har mer kontroll över organisationen än de har. Det är möjligt att de själva tror att de har kontroll över situationen och därför förmedlar denna förenklade bild. Det är också möjligt att de rent strategiskt ser fördelar med att kommunicera denna bild till sina följare.

Det finns alltså flera faktorer som förstärker vår något förvridna bild av ledarskap.

Kritiska röster kring en romantiserad bild av ledarskap

1. När man tar del av teorin om en romantiserad bild av ledarskap kan man tycka att den står för ett anti-ledarskap. Ska vi sluta studera ledarskap? Ska vi ge upp att tro att ledarskap har någon betydelse för hur det går för en organisation?

Enligt Meindl och kollegor handlar inte teorin om detta. Det är inte en anti-ledarskapsteori. Ambitionen är att flytta fokus från en allt för överdriven tro på ledarens betydelse, både i framgång och i motgång, och ge en mer realistisk bild av ledarens roll.

2. Kan man verkligen finna stöd för denna teori? Man tittar ju inte på ledarskapets effekter över huvud taget utan enbart på vilka föreställningar folk har om ledarskap.

Detta är själva poängen med teorin. Oavsett vad man faktiskt lyckas bevisa i olika studier som är det inte dessa bevis som följarna i en organisationen lägger vikt vid. De gör antaganden som baseras på något annat än det som har studerats. Denna teori går att finna stöd för precis som alla andra attributionsteorier inom socialpsykologin. Samtidigt säger den inget om de faktiska relationerna mellan ledarskap och framgång/motgång. Bara att de föreställningar vi har med största sannolikhet inte stämmer med de faktiska relationerna.

3. Teorin utgår ju inte ifrån ledaren och ledarens bedrifter. Teorin bygger på vad följarna tror eller inte tror. Hur kan det duga som en ledarskapsteori?

Det stämmer att teorin är en följar-centrerad teori. Om följarna tror att ledaren har en stor roll i hur det går för en organisation måste man ta hänsyn till detta. Det är svårt att vända en skuta om de som ska göra det tror att skutan redan är vänd. Som ledare kan man utföra en rad handlingar i syfte att nå organisationens mål men om följarna tror att vissa saker inte behöver göras så länge chefen inte har gett offentliga order så tror de inte att något har gjorts alternativt att något behöver göras. Denna teori kan förklara varför det inte funkar för en ledare eller fungerar trots att ledaren i själva verket är ineffektiv. En av alla de faktorer som leder till framgång och motgång är följarna och deras bild av verksamheten och processerna i den.

Sammantaget kan man säga att kritiken av teorin mest går ut på att konstatera att teorin är annorlunda än andra ledarskapsteorier. Den kan därför misstolkas som en teori som underminerar ledarskap, till skillnad från teorier som förklarar varför ledare lyckas osv, istället för lyfter upp ledarskapet.

Dagsaktuell forskning om det romantiserade ledarskapet

Från 1985 och framåt har teorin diskuterats flitigt och vissa har både bekräftat och förkastat teorin. Tiderna sedan 1980-talet har dock ändrats och frågan är om man har samma syn på ledarskap nu som man hade då. Har vi möjligtvis skolats till att se världen på ett mer komplext sätt eller har vi helt enkelt lärt oss att världen är mer komplex idag och därmed bör även ledarskapet påverkas?

Michelle Hammond, Birgit Schyns, Gretchen Vogelgensang Lester, Rachel Clapp-Smith och Jane Shumski Thomas beslutade sig för att göra en replikation av den ursprungliga studien samt göra en vesion av studien för att se hur följare ser på ledarskap idag.

Artikeln beskriver fyra studier där de två första är en direkt replikation av originalstudier av Meindl och kollegor. Två studier är varianter där extra variabler har lagts till.

De två första studierna gav inte, ca 35 år senare, samma starka utslag som originalstudierna. Detta innebar att följarna inte tillskriver ledaren lika stor betydelse när det gäller organisationens prestation och andra intressanta indikatorer. Vissa individer gör det sannolikt men de flesta verkar se mer nykternt på varför organisationer lyckas eller misslyckas. Ledaren har en del av utfallet men behöver inte övrskattas som i tidigare studier.

När Hammond och kollegor lade till fler variabler inklusive ledarens kön blev utfallet än mindre tydligt. Det är svårt enligt dessa studier att påstå att följare har en starkt romantiserad bild av ledarskap och att de lägger för stor vikt vid ledarens inverkan. Det enda de kunde se från sin tredje studie var att det är troligare att man tillskriver ledaren betydelse när det går bra snarare än när det går dåligt. De positiva effekterna som gick att få fram från någon av de fyra studierna var svaga. Det finns tendenser men de ska inte överskattas.

Sammantaget kan man säga att den förväntade överskattningen av ledares betydelse är överskattad. Man kan alltså tona ner förväntningarna från teorin om romantiserat ledarskap.

Slutsatser

Som ledare behöver man ha med i beräkningen att följarna kan ha en annan syn på ledarskap än man själv har och framför allt tro på andra faktorers betydelse än de som faktiskt har betydelse.

Teorin om romantiserat ledarskap har fått oss att se på ledarskap på ett något annorlunda sätt. Det är bra att inte lägga för stor vikt vid ledaren utan kanske se ledarskap som en bredare process som involverar många individer, många steg och många faktorer.

Teorin om romantiserat ledarskap har mindre betydelse idag när vi har lärt oss att världen är mer komplex och inte kan förklaras med enkla linjära samband.

Både ledare själva och andra instanser som universitet, ledarskapsutbildare och media behöver tänka över vilken bild av ledarskapet de förmedlar och förstärker. Ledarskap är ett komplext fenomen och vi behöver alla hjälpas åt för att beskriva denna komplexitet så långt vi har möjlighet till.

 

5 aug 2021

Välkommen till

ledarskap.top.
Den mest kompletta sajten om ledarskap på svenska.

 

Interna länkar

Vetenskapliga tidskrifter

Böcker om ledarskap

 

Externa länkar

blogglista.se

Ledarskapskurser

Topp10