Ledarskap och relationskompetens

När man pratar om ledarskapskompetenser finns det ett flertal delkompetenser som är generiska, d.v.s. lika viktiga och värdefulla i alla typer av organisationer. Exempel på detta är analytisk kompetens, kommunikationskompetens och relationskompetens. Dessa tre är viktiga i alla sammanhang för en ledare. I detta inlägg ligger fokus på relationskompetens. Vad är det och vad ingår i en sådan kompetens?

Relationskompetens

Relationskompetens bör innefatta en rad olika delar. Vissa räcker det att ha viss kännedom om medan andra behöver vara väl utvecklade för att man ska kunna dra nytta av kompetensen i sitt ledarskap och i det nödvändiga relationsskapandet.

Följande faktorer kan tänkas ingå i en relationskompetens:

• Attraktion (kännedom om hur attraktion mellan personer uppstår)
• Entitativitet (gäller normalt grupper men är också ett mått på starka band för dyader)
• Kommunikation
• Konvergens och divergens
• Mentalisering och empati
• Symmetri och asymmetri
• Roller
• Ingrupp och utgrupp
• Modeller för relationers utveckling
• Självutlämnande (eng. self disclosure)
• Tillit
• Reciprocitet
• Social skiktning (kännedom om respektive förmåga att överbrygga)
• Etik
• Konflikthantering

Vissa delar är mer omfattande än andra som tillit, social skiktning och konflikthantering.

Attraktion mellan människor bygger på tre pinripcer. Närhet i tid och rum är första principen. Människor som är på samma plats vid samma tidpunkt upplever någon form av attraktion, troligtvis genom igenkänning. Igenkänning är nästa princip som gör människor attraherade av varandra. Igenkänning, som uppstår när vi har träffats tidigare eller regelbundet, i sin tur är en form av likhet. Den tredje principen för attraktion är likhet. Människor som är lika i ett eller flera avseenden dras till varandra och skapar starkare band. En närvarande ledare bidrar till attraktion genom att vara närvarande och möjligtvis leder det till ökad igenkänning och lekhet på sikt.

Entitativitet är en faktor som står för sammanhållning. Sammanhållning uppstår när vi kommunicerar ofta, när vi har gemensamma mål och när vi uppnår gemensamma mål. För att som ledare skapa goda relationer gäller det att kommunicera regelbundet och utföra uppgifter tillsammans.

Kommunikation är alltså en sammanlänkande faktor som bidrar till många andra positiva effekter som ökad tillit och bättre samarbete. En särskild form av kommunikation är att kunna anpassa sitt sätt att kommunicera. Man kan anpassa sitt sätt att bli mer lik den andra (konvergens) vilket skapar samhörighet medan man kan anpassa sitt sätt att kommunicera så att det blir mer olik den andra (divergens) vilket skapar en klyfta mellan parterna. Som ledare behöve du aktivt välja om du vill anpassa dig och i så fall till vilken grad.

Mentalisering handlar om att kunna föreställa sig vad den andra känner, vill och tänker. Empati avser specifikt vad den andra känner. En ledare som kan sätta sig in i medarbetarens tankar och känslor har goda förutsättningar att skapa starkare band. Ibland är det enda som krävs att lyssna istället för att prata.

När man skapar en relation bygger man ofta in en symmetri eller en asymmetri mellan parterna. En ledare behöver alltid förhålla sig till om man ska vara jämbördig vad beträffar makt, dominans, beslut och påverkan eller om det ska finnas en skillnad. Hur man väljer kan beror på det specifika relation man skapar vill varje enskild medarbetare. Välj med omsorg.

I arbetslivet tar vi roller. En ledare hoppar mellan roller som vän, kollega och ledare. Vilken roll man tar i varje given interaktion är avgörande för hur man lyckas hantera situationen. Var noga med att inte blanda ihop rollen som vän och ledare. Det kan skapa etiska problem.

En ingrupp är en gruppering där man interagerar regelbundet och förtroligt och där tilliten är hög. En utgrupp är en gruppering där man håller ett visst avstånd och tilliten är låg till medel. Som ledare har man initialt inte ingrupps-relationer till alla medarbetare. Man får välja om man vill ha det till vissa eller till alla. Om man har det till vissa kan det uppstå etiska problem.

Det finns tre gångbara modeller över hur relationer utvecklas. En kallas lökmodellen, en kallas trappstegsmodellen och en kallas osäkerhetsreducering. Oavsett vilken modell man använder för att förstå relationers utveckling så förstår man att relationer förändras och ju längre man känner varandra desto närmare har man chans att komma, desto mer lika blir man och desto mer gillar man varandra.

I nära relationer har men en tendens att dela privat och intim information med varandra. Detta kallas självutlämnande eller self disclosure (på engelska). Att berätta något privat eller hemligt innebär en risk och i det ögonblick man väljer att avslöja något bygger man också tillit. För att skapa en nära relation måste man vara beredd att utelämna sig själv, blotta sig själv, för att skapa närhet och tillit. Som ledare är det en svår balansgång vad gäller hur mycket man ska berätta om sig själv. Det är vanligare att en följare berättar mer för sin ledare än tvärt om. Välj med omsorg.

Tillit hänger samman med självutlämnande. Tillit är en form av positiv förväntan att den andra ska agera på ett visst sätt som gynnar relationen. Om man råkar ut för problem förväntar man att vännen ska ställa upp och hjälpa. Personer som har utvecklat en hög tillit till varandra känner hela tiden att den andra finna där oavsett vad som händer. För en ledare är det viktigt att följaren känner detta. Det är också viktigt att ledaren, som agerar med de bästa av avsikter, har sina följare med sig om det skulle gå galet någon gång. Tillit kan man bygga i varje enskild relation men man kan också bygga det inom en hel grupp.

Reciprocitet är en nära släkting till tillit. Reciprocitet betyder ungefär ömsesidighet. Att ge något till sin vän medför i regel att vännen ger något tillbaka av motsvarande värde. Om man delar med sig av en hemlighet förväntas vännen berätta en hämlighet av likvärdig känslighetsgrad. Reciprocitet betyder att ge av motsvarande värde tillbaka. När man gör detta regelbundet uppstår tillit.

Social skiktning innebär att en grupp delas upp i undergrupper. Det kan vara enligt klass, kön, etnicitet och ålder. Som kompetent ledare gäller det att ha god kännedom om hur grupper skiktas och i bästa möjliga mån kunna överbrygga dessa skiktningar. Man ska som ledare kunna skapa en god relation till någon som tillhör en annan samhällsklass, har en annan utbildningsnivå, har ett annat kön, har en annan etnisk tillhörighet osv.

Etik hänger samman med flera av ovan faktorer. Favorisering och diskriminering är de grundläggande etiska aspekterna som man som ledare behöver hantera. Att vara lika, att vara vän, att tillhöra en ingrupp eller att tillhöra samma sociala skikt gör det lätt att favorisera medan skillnader i dessa avseenden gör det lätt att diskriminera. För att kunna utveckla en relationskompetens och utöva den som eldare gentemot alla medarbetare behöver man vara observant på alla tendenser att uppträda oetiskt.

Slutligen behöver man ha utvecklat goda vanor för att hantera konflikter. Det är omfattande att utveckla konflikthanteringskompetens men det är bra att veta att man lär känna sin kollega väl genom att uppleva och ta sig igenom en rad konflikter. Man skapar också goda relationer när man lär sig att undvika konflikter i ett tidigt skede.

Alla behöver utveckla sin relationskompetens men för ledare som direkt eller indirekt behöver påverka följare att agera i riktning mot ett gemensamt mål är det extra viktigt. Många är och vill vara relationsorienterade i sitt ledarskap och då är det särskilt viktigt att ha en god relationskompetens. Reflektera över ovan delkkomponenter och se vad du kan behöva bli bättre på. Kompetens är något man hela tiden kan utveckla så det finns inget hinder för att utveckla något som man redan är bra på. Man kan bli bättre.

Andra inlägg

• Om Ledarskap - hur vet man att en ledarskapsteori är bra?
• Ledarskap - en interaktiv ansats
• Hr-specialist
• Ledarskap, alexitymi och EQ
• Ledarskap mitt i verksamheten
• Ödmjukt ledarskap (Humble leadership)
• Ledarskap och etik
• Självledarskap
• Positionellt och processuellt ledarskap