Allt du behöver veta om att leda på olika nivåer och i olika organisationer
Ledarskap mitt i verksamheten
Ledarskap mitt i verksamheten är titeln på en bok av Mikael Jensen som kom ut 2022. Boken vänder sig framför allt till verksamma inom utbildningssektorn men kan i stora delar tillämpas på hela den offentliga sektorn och många delar av den privata sektorn. Vad avses då med ledarskap mitt i verksamheten? Mitt i verksamheten syftar på att vara nära kärnverksamheten, att ha båda benen eller i alla fall ett i samma verksamheten som de man leder. Man kan t.ex. säga att en lärare som undervisar, precis som sina kollegor, samtidigt har ett utvecklingsansvar för kollegiet och därför har båda fötterna i den verksamhet som hen är med om att utveckla och leda. Det är inte ovanligt idag att lärare har fått i uppdrag att leda både kollegor med motsvarande utbildningsnivå och kollegor med lägre utbildningsnivå.
Att få ett ledningsuppdrag kan vara enkelt för vissa att ta sig an medan andra upplever det som en utmanande tanke. Boken Ledarskap mitt i verksamheten ger både vägledning och motivation till att ta sig an uppdraget och en insyn i vad det innebär att leda som många inte har föreställt sig. Att kunna utveckla sin egen verksamhet hänger på en rad faktorer som delvis är dolda för den som ännu inte har arbetat i en ledarskapsposition. På ett sätt kan man därför säga att ledarskap är både mindre märkvärdigt än många tror och samtidigt mycket mer komplext än många tror. Det är bl.a. detta man får med sig av att läsa boken.
Motivation och makt
I bokens andra kapitel diskuteras begrepp som motivation och makt. Det finns en rad olika sorters motivation och det är värdelfullt att dels veta vad man själv motiveras av och dels vad som motiverar kollegorna. I vissa fall motiveras man av det man är intresserad av. Man kan motiveras av att få belöningar eller högre lön. Man kan motiveras av att kunna göra väldigt bra ifrån sig. Några, kanske särskilt de i ledningsposition, motiveras av makt.
Matk är ett laddat begrepp. De flesta associerar det tyvärr med något negativt som manipulation och tvång. Makt är inom ledarskapssfären det som gör att något händer. Makt är att saker blir gjorda och följdaktligen att någon utför dessa saker som blir gjorda. Det ligger med andra ord i ledarskapets kärna av utöva makt. Vad är poängen med ledarskap om inte saker blir gjorda. Makt kan i sådana fall vara tvingande, som att en person tvingar en annan person att utföra en uppgift, så att saker blir gjorda. Det kan dock lika gärna vara informerande, inspirerande eller motivierande. Genom att informera eller inspirera kan man också få saker att hända. Då beror det snarare på att människor vill utföra det som känns viktigt och rätt. Makt kan alltså lika väl vara positivt. När makten är positiv är det inte konstigt om ledare motiveras av den makt de får tillgång till.
Andra begrepp som tas upp i andra kapitlet är influens och auktoritet. Därtill diskuteras skillnaden mellan chefskap och ledarskap samt skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap. Slutligen definieras begreppet ledarskap.
Ledarskapsteorier
I kapitel tre och fyra presenteras ett flertal ledarskapsteorier. I kapitel tre ligger fokus på ledarskapsteorier generellt. I kapitel fyra är fokus på informellt ledarskap och teorier som kan förklara denna sida av ledarskap.
Ledarskapsteorier som tas upp är bl.a. femfaktormodellen, ledarstilar, LMX, transformativt ledarskap, distribuerat ledarskap, ledarskapskompetens och komplext ledarskap. Framför allt transformativt ledarskap och distribuerat ledarskap passar i utbildningssektorn och därför är de relativt ofta använda till studier inom den sektorn.
Den teori som är mest utförligt presenterad i kapitel fyra är social identitetsteori som utvecklades som ledarskapsteori i början på 2000-talet. Teorin är särskilt användbar när individerna i en grupp är lika i flera avseenden. Så kan det vara i ett kollegium av lärare. Andra begrepp som berörs i kapitel fyra är opinionsledare och nätverk, medarbetaranda, talesperson och uttolkare.
Teorier är användbara när det handlar om att se praktiken med nya ögon eller med ett alternativt seende. När vi gör saker vi inte gjort tidigare är det alltid lättare att se vad som händer om man har ett teoretiskt perspektiv att utgå ifrån. Ledarskapsteorier är alltså användbara när man ska anta uppdraget att leda.
De tre K:na - Kommunikation, kultur och kunskap
Kommunikation, kultur och kunskap är nyckelbegrepp i modernt ledarskap. Det gäller oavsett på vilken nivå man befinner sig i en organisation. I boken Ledarskap mitt i verksamheten görs det antaganden, baserat på viss forskning, att kommunikation rent av kan vara viktigare i ledarskapet på en lägre nivå än på en högre nivå. Kapitel fem är ett av bokens mest omfattande kapitel som särskilt går in på just kommunikation. Kapitel sex är en fortsättning med fokus på dialogen, att lyssna och att ställa frågor.
Kapitel åtta handlar om olika aspekter av kultur. Det kan handla om mångkultur eller det interkulturella mötet. Det kan handla om organisationskultur. I slutet av kapitlet tas kunskapsgemenskap upp som är ett kulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Kulturperspektivet är viktigt när man ska leda utveckling eftersom det ligger många hinder inbakade i kulturen. Ju bättre man förstår organisationskulturen desto lättare blir det att utveckla verksamheten mot det bättre.
Kunskapsbegreppet är oerhört viktigt i alla kunskapsintensitva organisationer. Utbildningssektorn hör definitivt dit. Kapitel nio tar upp olika sorters kunskap, presenterar begreppet kunskapshantering och går särskilt in på kunskapsdelning. Det visar sig att ledare både skapar möjligheter att dela kunskap så väl som att skapa barriärer som hindrar kunskapsdelning. I vissa fall är ledare inte medvetna om att det finns barriärer som hindrar kunskapsdelning. Kapitel nio ger både insikter och skäl att jobba med detta område för att kunna utveckla verksamheten.
Etik och gruppledarskap
Etik är ett stort och viktigt fält inom ledarskap. För att man ska våga ge sig in i rollen är det vikgtigt att man är vaksam på när etiska problem potentiellt kan uppstå. Det kan handla om favoritism, diskriminering eller orimligt maktutövande. Etiska problem i sin tur kan leda till konflikter som alla ledare behöver vara rustade för att hantera. Om detta kan man läsa i bokens sjunde kapitel.
Att leda grupper är väsentligt när man leder sina kollegor. Det kan röra sig om små grupper på tre individer där ledaren ingår eller större grupper på tio till femton individer. Här gäller en delvis annan förståelse för ledarskap än den som ofta tas upp generellt. Det är värdefullt att sätta sig in i hur grupper fungerar och vad det finns för olika grupper. De har uppstått av olika skäl och därför fungerar och leds de på olika vis. Exempel på grupper är kollegiet och teamet. Kapitel tio ger en god grund för att sätta sig in i gruppledarskap som fenomen.
Slutord
Trots att boken är helt ny har den fått spridning och används som kurslitteratur på några av våra största lärosäten. Det visar sig att en bok av detta slag har saknats på ledarskapskurser som vänder sig till ledare i den pedagogiska kärnverksamheten. Boken har skrivits för att fylla ett tomrum och nu är det många som uppskattar att den äntligen finns.
Bibliotektstjänst (BTJ) som recenserar nya böcker för landets många bibliotek har varit frikostiga och gett boken omdömet 5 av 5 möjliga. Recensionen är genomgående positiv och det är väldigt ovanligt att betyget 5 delas ut.
Sammantaget kan man därför säga att det är en efterlängtad och ganska ovanlig bok. Den fyller ett tomrum och den gör det på bästa möjliga sätt. Rekommenderas.
Andra inlägg
Välkommen till
ledarskap.top.
Den mest kompletta sajten om ledarskap på svenska.
Interna länkar
Externa länkar