Proaktivt ledarskap och innovation

Vad menas med proaktiv? Det betyder att vara förutseende och agera förebyggande. En proaktiv person agerar innan något har hänt som kräver handling. En reaktiv person agerar efter att något har hänt. När något redan har hänt är det uppenbart om en viss handling krävs eller ej. Innan något har hänt krävs det en god gissning för att veta om det ska hända, vilka effekterna blir och vad som behöver göras. Det är det senare som proaktiva klarar.

Ett proaktivt ledarskap innebär att leda en organisation på ett sådant sätt att man förutser vad som kommer att hända och agerar i förebyggande syfte för att möta förändringen eller till och med ta kontroll över händelsen. Detta kan tänkas vara värdefullt inom branscher där man behöver vara innovativa för att överleva. Det är också värdefullt i en föränderlig värld där man ska leda sin verksamhet genom mer eller mindre förutsebara förändringar.

Andreea Kiss, Andres Felipe Cortes och Pol Herrmann genomförde nyligen en studie där de tog reda på om proaktiva ledare bidrar på ett positivt sätt till innovation inom sin organisation samt om de bidrog till goda prestationer i organisationen.

Innovation

Innovation betyder vanligtvis att skapa ny nytta inom sin bransch. Det kan handla om nya tjänster eller nya produkter som utvecklar branschen och de som har intressen i vad branschen har att erbjuda. Innovation innebär alltid en ekonomisk nytta. Kreativit innebär också att skapa något nytt och nyttigt men kräver inte att det medför ekonomisk nytta. Innovation är i regel knuten till en organisation som använder innovationen för sin verksamhets utveckling. Kreativitet är ofta kopplat till en enskild individ eller en mindre grupp av individer.

Kiss och kollegor skiljer mellan exploaterande innovation och explorativ innovation. Exploaterande innovation innebär att man tar vara på de resurser och kunskaper man har i organisationen för att förbättra sin verksamhet, sina tjänster och sina produkter. Explorativ innovation innebär att man skapar ny kunskap genom forskning och experiment.

I sin studie tittar Kiss med flera på båda dessa sorters innovation. De slår också ihop de båda till en hydrid som de kalla ambidexter innovation. Att man gör två saker samtidigt. Ambidexter betyder i vanliga fall att man kan använda båda händerna lika bra till skillnad från de flesta som är utmärkande högerhänta eller vänsterhänta. Istället för att vara utmärkande exploaterande eller explorativa är vissa båda.

De drygt två hundra företag som ingick i studien tillhörde branscher som ofta är förknippade med en hög grad av innovation. Det rörde sig om läkemedelsföretag, elektronikföretag, IT-företag (inklusive mjukvaruföretag), specialiserad tillverkning och kemiföretag.

Proaktivitet

Vissa forskare menar att proaktivitet är ett relativt stabilt personlighetsdrag. Vissa är proaktiva och de är det över en längre tid. Kanske hela sitt liv. Andra forskare menar att proaktivitet är en uppsättning beteenden som är formbara. Man kan alltså lägga sig till med att vara proaktiv när som helst under livet. Kiss och medarbetare tar fasta på båda och menar att de finns en tredje variant som kombinerar proaktivitet som ett personlighetsdrag och en uppsättning beteenden.

Man behöver också vara öppen för att proaktivitet kan vara ett sätt att tänka baserat på hur man tar in information och vad man gör med den informationen och att detta går att lära sig. Proaktivitet kan alltså vara en färdighet eller en kompetens. Kiss med flera mäter graden av proaktivitet, inte dess ursprung, vilket innebär att de mycket väl kan mäta lärd proaktivitet.

Enligt Kiss och kollegor har proaktivitet två sidor. Den ena sidan är att vara förutseende och agera i enlighet med vad man tror ska hända. Den andra sidan är att vilja påverka, d.v.s. att individens agerande gör en verklig skillnad.

Det finns också tre sätt att tänka och agera som vanligtvis ingår i att vara proaktiv:

• Man söker återkoppling
• Man löser problem
• Man skapar nätverk

Att söka återkoppling är att ständigt skaffa sig information om utfall av den egna verksamheten. Det kan man göra från människor närmast sig men också genom att få information utanför organisationen via nyhetsbyråer eller olika institut alternativt via sina nätverk.

Att lösa problem och ständigt vilja åtgärda problem är en nödvändighet när man ska agera proaktivt eftersom man inte bara stöter på problem när de dyker upp utan man förutser att problem ska inträffa. Den som kan förutse ett problem kan lösa det i ett tidigt skede eller kanske helt undvika problemet.

Att skapa nätverk innebär att man knyter åt sig personer som man kan ha ett fruktbart utbyte med. Det kan handla om personer som har tillgång till resurser som man själv inte har. Det kan också handla om personer som är bra att ta hjälp från när det krisar. Personer som ingår i nätverk med varandra utvecklar i regel en viss grad av ömsesidig tillit och är därför villiga att hjälpa varandra. I nätverk kan man också söka hjälp genom att fråga om något vet var man kan hitta viss information eller var man kan få tag på vissa resurser.

Proaktivt ledarskap och innovation

I studien av Kiss och kollegor kom de fram till att det finns en tydlig koppling mellan proaktivt ledarskap och innovation. Korrelationerna är på en statistiskt signifikant nivå. De genomförde även en regressionsanalys som tydligt visar att proaktivt ledarskap gynnar innovation.

Det gick faktiskt att se att det finns en koppling mellan proaktivt ledarskap och alla tre varianterna av innovation, d.v.s. exploaterande innovation och explorativ innovation samt en kombination av dessa.

Kopplingen mellan proaktivt ledarskap och exploaterande innovation är den starkaste av de tre vilket innebär att proaktiva ledare är duktiga på att ta vara på de resurser och kunskaper som redan finns i organisationen. Den näst starkaste kopplingen fann forskarna mellan proaktivt ledarskap och vad de kallar ambidexter innovation. Hybridformen innebär alltså att ledaren både drar nytta av befintlig kunskap och bidrar till att skapa ny kunskap i organisationen.

Proaktivt ledarskap och prestation

Studien visar också att proaktiva ledare har en positiv inverkan på hur medarbetarna i organisationen presterar. Mer proaktiva ledare har högre presterande medarbetare.

Kiss med flera fann dock att den bästa effekten gick att finna hos de proaktiva ledare som tillämpade ambidexter innovation. I dessa organisationer presterade de anställda bättre än i andra organisationer.

Man kan alltså säga att proaktiva ledare som både tar vara på kunskaper i organisationen och ser till att det skapas ny kunskap i organisationen har medarbetare som presterar på en hög nivå. Det viktiga i sammanhanget är att det är en kombination av proaktivitet hos ledaren och en ambidexter innovation som ger bäst resultat för organisationen.

Sammanfattning

Innovation är viktigt för alla organisationer i vårt föränderliga samhälle. Det är extra viktigt för vissa branscher. I dessa branscher är det särskilt värdefullt med ett proaktivt ledarskap som dessutom tar vara på befintliga kunskaper i organisationen och ser till att skapa ny kunskap i organisationen.

Proaktivitet leder till ökad innovation och även till ökad prestation i organisationen. Den som vill bli mer proaktiv kan lägga sig till med ett visst sätt att tänka, värdera information och ett visst sätt att bete sig. Vissa har delar av detta medfött, antar forskare, men mycket går att lära sig. Du som är ledare i en kunskapsintensiv bransch som är beroende av innovation bör utveckla en mer proaktiv sida i ditt ledarskap.

---

Andra inlägg

• Om Ledarskap - hur vet man att en ledarskapsteori är bra?
• Ledarskap - en interaktiv ansats
• Hr-specialist
• Ledarskap, alexitymi och EQ
• Ledarskap mitt i verksamheten
• Ödmjukt ledarskap (Humble leadership)
• Ledarskap och relationskompetens
• Ledarskap och etik
• Självledarskap
• Positionellt och processuellt ledarskap