Ledarskapsblogg

Ta del av den senaste forskningen om ledarskap här på bloggen eller på resten av sajten. Detta är den mest kompletta sajten om ledarskap på svenska. Tack för ditt besök.

Sida 3

RSS

Effektivt ledarskap - vad är det?

16 juli 2021

Det har under de senaste decennierna pratats en del om effektivt ledarskap. I en uppsjö av olika artiklar kan man läsa om vad som krävs av en ledare för att framstå som effektiv. Märkligt nog är dessa listor väldigt olika. Varför är det så? Troligtvis för att det råder delade meningar om vad som menas med effektivt ledarskap.

Enkelt uttryckt är effektivt ledarskap att uppnå de mål som ledaren, och organisationen som hen leder, har satt upp. Att uppnå målen är effektivt. Att inte uppnå målen är ineffektivt. Warren Bennis uttrycker det så här: en ledare gör rätt saker (medan andra är fokuserade på att göra saker rätt men de kan mycket väl fastna på att göra fel saker som gör att de inte uppnår målen.)

Att uppnå målen för sin verksamhet är dock inte det enklaste. Vissa klarar det medan andra inte gör det. Varför är det så?

Igor Bobryk menar att det beror på förmågan att analysera som i sin tur bygger på intelligensnivå. Han fastnar i föreställningen att en persons intelligensnivå är medfödd och fixerad. Därmed är det bara ett fåtal med tillräckligt hög intelligens som kan hantera och nå målen. Detta antagande kan tyckas intressant men det är fel. Intelligensnivån ändras med åren. En viss del av en människas intelligens toppar i unga år (mellan 20 och 30) medan en annan, erfarenhetsbaserad del, toppar efter 50 års ålder. Den senare beror helt enkelt på förvärvad intelligens.

Western Govenors University hävdar att en effektiv ledare inte ens behöver ha en formell ledarposition så länge ledaren bidrar till att gruppen/organisationen uppnår sitt mål. Det som krävs är vissa egenskaper, närmare bestämt en lista på femton egenskaper, som de presenterar. INgenstans står det om förmågan att formulera mål och analysera mål eller att sätta upp en plan för hur målet ska uppnås.

Harvard Business School utgår ifrån det faktum att ett flertal grupper och organisationer inte uppnår sina uppdrag. De menar att det beror på ineffektiva ledare. Det är därför av yttersta vikt att ledare är effektiva. För att bli effektiv ska man ha sex karaktärsdrag. Två av dessa karaktärsdrag förhåller sig till mål men det handlar inte om att kunna formulera, analysera eller uppnå mål.

Ledarskap och social identitetsteori

15 juli 2021

Teorin som på engelska går under namnet Social Identity Theory blev i början på 2000-talet en omtalad teori inom ledarskapsforskningen. De första studierna sammanfattades i en artikel av Michael Hogg (2001) där han skissar på huvuddragen i denna ledarskapsteori. Teorin beskriver på en trovärdigt sätt hur ledarskap växer fram underifrån, särskilt när det gäller informell ledarskap. I detta inlägg får du en insyn i hur denna process går till.

Social identitet innebär en vetskap om att man tillhör en viss gruppering. Det bestäms av vissa attribut som är typiska för gruppen som både handlar om värden, uppfattningar, beteenden och utseenden. Processen bakom detta kallas social kategorisering (Hogg, 2001; Hogg & Tindale, 2005). Denna process får oss att bestämma vilka som tillhör den egna gruppen och vilka som inte gör det (som t.ex. tillhör en annan grupp). Den sociala kategoriseringen sätter oss själva i en ingruppsposition tillsammans med andra likasinnade medan övriga utgruppspositioneras.

Ingruppen skapar, genom en pågående interaktiv process, en prototyp som är en tänkt typisk medlem av gruppen (och därmed en social konstruktion) som har alla de attribut som medlemmarna i gruppen har. Det finns sannolikt någon i gruppen som har varje identifierbart attribut (eller med andra ord varje attribut innehas av minst en medlem av gruppen) men ingen som har alla attribut. Medlemmarna i gruppen försöker till viss grad att bli mer lik prototypen.

Den som framträder som gruppens ledare är den person som ligger närmast prototypen. Att framträda som ledare baserat på prototypikalitet är en grupp-process och en underifrån-process. Gruppens övriga medlemmar har lätt att acceptera denna ledare. Detta är det typiska och mest hållbara sättet att lyfta fram en ledare för gruppen. Det finns dock en möjlighet att en person som är långt ifrån prototypen kan ta rollen som ledare. Ett sådant ledarskap får ofta svårigheter gentemot följarna (Hogg & Tindale, 2005).

Inom denna teori understryker förgrundsfigurerna att ledaren själv tillhör den grupp som hen leder (van Knippenberg, 2011). Samtidigt är det ovanligt att grupper saknar en ledare. Det är just med ledarskap genom social identitet som ett informellt ledarskap framträder som särskilt tydligt. Social identitet har fler aspekter enligt denna teori. En individs sociala identitet är vad som gör att individen upplever sig tillhöra en grupp. Gruppens prototyp är det som gör att någon framstår som den som bör leda gruppen. Ledaren, som en verklig företrädare och förebild för gruppen, blir en person för följarna att identifiera sig med och därmed stärka den sociala identiteten och känslan av tillhörighet (Hogg, van Knippenberg & Rast, 2012).

Formellt och informellt ledarskap

14 juli 2021

Det finns en klar skillnad mellan formellt ledarskap och informellt ledarskap. I detta korta inlägg får du en förklaring på vad denna skillnad är.

Det formella ledarskapet

Formellt ledarskap är tilldelat uppifrån och handlar om en position och ett uppdrag. Någon med befogenheter utser en ledare för en verksamhet med tillhörande personal. Det kan vara en chef på en högre position eller en styrelse/nämnd.

Som formell ledare utnämns man troligtvis baserat på meriter. Man har dokumenterad kunskap och erfarenhet för uppdraget. Exempel på formella ledare är VD, avdelningschef eller gruppledare.

Det informella ledarskapet

Informellt ledarskap är en mix av att man syns och hörs bland sina kollegor och att man anses vara en god representant och företrädare för de man har närmast runt sig. De flesta arbetsplatserna har en informell ledare. Denna fungerar ofta som en bro mellan den formella ledningen och personalen.

Det informella ledarskapet utses inte utan växer fram nedifrån. Det är de jämlika, d.v.s. kollegorna, som vill ha en viss person som sin informella ledare. Man får då föra gruppens talan och i viss mån utöva makt över gruppen. När gruppen inte accepterar utövandet av makt eller inte längre vill ha en viss person som informell ledare dras mandaten bort.

Ett mandat som ledare som kommer underifrån är starkt genom att gruppen själva har valt sin ledare men svagt genom att mandatet snabbt kan dras undan. Som informell ledare får man därför aldrig missbruka sin situation.

Definition av ledarskap

13 juli 2021

Det finns en uppsjö definitioner av ledarskap. Många är antingen för smala eller för krångliga. Här nedan presenteras tre definitioner som alla är rätt omfattande utan att vara för svåra. Varje definition är formulerad på ett sådant sätt att man uppfattar att en viss aspekt hamnar i fokus. De som ligger bakom nedan definitioner är alla kända inom ledarskapsforskning men de tillhör lite olika fält inom det mångvetenskapliga forskningsområde som ledarskapsforskning är.

 

Northouse (2016, s. 6) definition lyder så här:

Ledarskap är en process där en individ influerar, har inflytande över, en grupp av individer för att uppnå ett gemensamt mål.

Pendelton och Furnham (2012, s. 2) utgår ifrån följande definition:

Ledarskap är att skapa förutsättningar för människor att växa, individuellt och kollektivt, och att uppnå väsentliga mål.

En definition som binder samman ledarskap lyder så här (Morreale, Spitzberg & Barge, 2013, s. 201):

Ledarskap är en kommunikationsprocess som möjliggör för grupper att organisera sig för att uppnå önskade mål.

 

Det finns en rad nyckelord som är återkommande eller som är centralt i någon av definitionerna. Begreppet mål förekommer i samtliga tre definitioner. Att uppnå ett eller flera mål är en nödvändighet för att man ska prata om ledarskap. Även en ledare som vill leda andra vilse har ett mål. Ett mål är en ledstjärna. Den visar i någon mening vägen.

Ledarskap: ett komplext forskningsområde

12 juli 2021

Ledarskap är ett av de mest studerade fenomen inom forskning. Det har fått till följd att många har något att säga om ledarskap och att det är extremt svårt att få en samlad bild av vad ledarskap är.

Att ledarskap är ett av de mest studerade fenomenen innebär bl.a. att forskare från olika discipliner har bidragit. Det kan t.ex. röra sig om forskare inom psykologi, socialpsykologi, sociologi, antropologi, statsvetenskap, kommunikation, företagsekonomi, neurovetenskap, pedagogik m.fl. Alla har de något att säga om hur de ser på ledarskap. Detta gör fältet väldigt komplext.

Över tid har teorierna och modellerna som gör gällande att det finns ett sätt att se på ledarskap ändrats. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet handlade det framför allt om att ledare har vissa egenskaper och att dessa egenskaper var medfödda. Idag tror de flesta att det som gör en ledare hänger på helt andra aspekter som var man leder, vilka man leder, hur många man leder, i vilket samhälle eller i vilken kultur man leder osv. Då handlar det snarare om att lära sig att leda.

De mest insatta inom ledarskapsforskning tävlar visserligen om att presentera den bästa teorin eller den mest populära ledarskapsmodellen men de erkänner också att det inte finns någon modell idag som fångar vad ledarskap är. Inte heller någon av alla tusentals definitioner av ledarskap håller fullt ut. Ledarskap som fenomen är för svårt att gripa. Det är helt enkelt för komplext.

Vad är det då som gör ledarskap så komplext? Det är för många faktorer som spelar in. Vissa faktorer är inte kända än och de flesta som är kända hänger ihop med vilken organisation ledarskapet utövas i. Föreställningen att en ledare kan leda oavsett i vilken typ av verksamhet det rör sig om är starkt felaktig. Ändå ägnar sig de flesta inom ledarskapsforskning åt att försöka fånga vilka som är de mest gångbara och generella faktorerna. Det vore ju bra om det fanns sådana faktorer men det är nog överoptimistiskt att hoppas på det.

Hur ska man då förhålla sig till att ledarskap är så komplext? Ska man ge upp och försöka leda efter eget huvud? För det första kan man tänka att de modeller som stöds av olika sorters studier kan fungera som en bra utgångspunkt. Man ska också titta särskilt på den forskning som har utförts inom det egna fältet. Om man t.ex. arbetar inom sjukvård ska man titta på ledarskapsforskning om att leda inom sjukvården. Där hittar man de bästa svaren.

För att få en överblick kan du titta närmare på de mest populära ledarskapsmodellerna. De ger en bra ingång till förståelsen om ledarskap.

 

 

 

Inre Ledarskap

 

 

Välkommen till

ledarskap.top.
Den mest kompletta sajten om ledarskap på svenska.

 

Interna länkar

Vetenskapliga tidskrifter

Böcker om ledarskap

 

Externa länkar

blogglista.se

Ledarskapskurser

Topp10