Ledarstilar

Under sent 1930-tal föreslog organisationspsykologen Kurt Lewin att det finns tre ledarskapsstilar. Han kallade dem den auktoritära stilen, den demokratiska stilen och låt-gå-stilen (Pendleton & Furnham, 2012). Den auktoritära ledarstilen innebär att ledaren fattar alla beslut, dikterar andras arbetsuppgifter och lägger upp strategin för organisationens mål och visioner. Den demokratiska ledarstilen involverar gruppen för beslut, tar hjälp av gruppen för strategier och låter arbetare utforma sina uppgifter (detaljer) enligt egen förmåga och kännedom. Delaktighet är ett ledord för den demokratiska ledaren. Låg-gå-stilen (laissez-faire) innebär att ledaren lämnar besluten till dem det berör, erbjuder information när den efterfrågas och ledaren är inte involverad i hur arbetsuppgifter fördelas eller genomförs.

De tre ledarstilarna.

I början av 1960-talet kom en ny modell för ledarstilar. Managementteoretikerna Robert Blake och Jane Mouton föreslog en modell som kallas ’the managerial grid’ eller ledarskapsmatrisen. Det är en tvådimensionell graf med intresse för relationer på en axel och intresse för resultat (produktion) på den andra axeln. Som ledare kan man ha högt eller lågt intresse på de två respektive axlarna. En ledare som har lågt intresse för relationer och högt intresse för resultat har en kontrollerande och krävande ledarstil (Bryman, 2015). Fokus ligger på att få saker gjorda och det spelar mindre roll hur medarbetarna mår. Kommunikationen handlar om instruktioner som rör uppgiften.

Fem olika ledarstilar baserat på en modell som kallas the managerial grid.

En ledare med högt intresse för relationer och lågt intresse för resultat har en relationsorienterad ledarstil. Fokus ligger på hur medarbetarna mår (deras behov) och kommunikationen är i hög grad interpersonell. Ett positivt arbetsklimat och att stödja personalen är viktigt medan resultatet nedtonas.

En ledare som har ett högt intresse för relationer och ett högt intresse för resultat har en teamledarstil. Ledaren månar om att gruppen har det bra så att den kan högprestera för att nå resultatet. Det sker inga kompromisser. Relationer och individuella behov är lika viktiga som att uppnå resultatmålet. Kommunikationen är grupporienterad, involverande och öppen samt kretsar kring gemensamma strategier och beslut. Ytterligare kombinationer i ledarskapsmatrisen är naturligtvis möjliga.

Att se ledarskap som olika stilar ger inte särskilt mycket vägledning eller teoretiskt stöd för ledaren. Det handlar mer om att beskriva hur olika ledare verkar vara. För ledaren kan det ge en tankeställare att veta att andra uppfattar att man har en viss stil. Skiftet från att titta på egenskaper till att börja se på ledares faktiska beteende är värdefullt. Till baksidan av detta synsätt hör att det inte finns någon entydig forskning som t.ex. indikerar att en demokratisk stil eller en teamledarstil skulle ge bättre resultat än andra stilar. Detta synsätt tar inte hänsyn till hur ledarskap påverkas av olika situationer.

Välkommen till

ledarskap.top.
Den mest kompletta sajten om ledarskap på svenska.

 

Interna länkar

Vetenskapliga tidskrifter

Böcker om ledarskap

 

Externa länkar

blogglista.se

Ledarskapskurser

Topp10