Ledarskap och makt

Makt handlar om att en part kan inverka på en annan part utan att den som blir påverkad kan göra något, eller mycket lite, åt det. För att detta ska vara möjligt krävs någon form av beroendeställning.

Ett vanligt sätt att beskriva makt är att A kan tvinga B att göra något mot sin vilja. Ett mer raffinerat sätt att förstå makt kan också innebära att A kan få B att göra något som B egentligen inte vill men A har påverkat B till att tro att hen vill det. Slutligen är det möjligt att A kan få B att göra något utan att B förstår sig vara påverkad. Ibland fungerar reklam på detta vis. A använder sina resurser för att få B att börja tänka på och vilja ha något specifikt vilket får till följd att B införskaffar denna produkt i tron att hen själv ville ha den utan att se påverkanskällan.

Auktoritet och makt är besläktade fenomen. De kan delas upp i underarter och vissa av de respektive underarterna är snarlika. Enligt Northouse (2016) finns det sex slags makt: referentiell makt, expertmakt, formell makt (legitim makt), belönande makt, bestraffande makt (betvingande makt), och informationsmakt (ägandemakt).

Referentiell makt är den makt vi ger till personer som vi beundrar. Det är alltså en form av social/relationell makt. Expertmakt har de som har specifik kunskap på ett visst område. De får eller tar makt för att de är särskilt kunniga. Formell/legitim makt har den som har en viss position eller roll och därmed i kraft av sin position/roll får makt.

Belönande makt har den som kan belöna andra för deras insatser. Föräldrar som kan ge sina barn godis om de gör sina läxor eller ledare som kan ge sina anställda bonus för att de bidrar till höga vinster har belönande makt. Bestraffande/betvingande makt har den som kan utdela straff för utförda uppgifter (som inte når upp till direktiven) eller för en avsaknad av en viss uppgift (enligt de direktiv personen har fått).

Informationsmakt har den som är ägare av viss information som andra behöver. Generellt kan man säga att alla resurser som någon äger och som andra vill komma åt innebär ägandemakt. Denna makt gör att andra kan tvingas betala eller utföra saker ytterst motvilligt.

När man jämför auktoritet och makt kan man se att det finns viss överlappning. Referentiell makt ger vi till personer som har en personlighetsauktoritet och/eller moralisk auktoritet. Vi ser upp till dessa personer för att de har vissa egenskaper och för att de går före och visar mod. Dessa personer vill vi gärna ledas av och om det inte sker mer eller mindre automatiskt, att de blir ledare, kan vi välja att rösta på sådana personer för att göra dem till ledare. Kunskapsauktoritet och expertmakt vilar på samma grunder, en persons kunskaper och kompetens. Formell makt och positionsauktoritet vilar i stort sett på samma grunder, en persons position i en organisation.

Belönande makt har inte en direkt motsvarighet bland de olika sorters auktoritet vi känner till. Bestraffande makt har inte heller någon motsvarande form av auktoritet utan kan snarare kopplas samman med en auktoritär person. Möjligheten att belöna och bestraffa hänger dock ofta samman med den position en person har i en organisation. Informationsmakt, slutligen, ligger någorlunda nära kunskapsauktoritet.

När man hör ordet makt kan man lätt komma att tänka på bestraffande makt och en individs möjligheter att tvinga en annan individ eller ett kollektiv till något. Detta ger en negativ klang. Makt ska dock i det stora hela ses som något positivt. Vi ger frivilligt makt till dem vi ser upp till. Vi ser ofta en självklarhet att experter har makt om expertisen kommer andra till del. Det är dessutom så att auktoritet och makt inte enbart behöver vara av ett specifikt slag. En och samma ledare kan ha en personlighetsauktoritet, kunskapsauktoritet och en positionsauktoritet. Det är en uppskattad person som har grundat ett företag och därmed vet mycket om verksamheten och naturligt har en exekutiv position. Därmed har även personen referentiell makt, expertmakt och formell makt. Personer som tillåts influera andra har i regel någon form av auktoritet och någon form av makt. Det är detta sammantaget som gör personen till gruppens ledare.