Ledarskap och auktoritet

Vissa ledare är auktoritära. De använder hårda tag och en låg grad av förståelse för den andras situation. Detta kan delvis förknippas med makt men ska inte förväxlas med auktoritet. En auktoritet eller att ha auktoritet är snarare någon/något att se upp till. Hur skiljer sig då detta från att ha makt eller utöva makt? Makt handlar om att en part kan inverka på en annan part utan att den som blir påverkad kan göra något, eller mycket lite, åt det. För att detta ska vara möjligt krävs någon form av beroendeställning.

Ett vanligt sätt att beskriva makt är att A kan tvinga B att göra något mot sin vilja. Ett mer raffinerat sätt att förstå makt kan också innebära att A kan få B att göra något som B egentligen inte vill men A har påverkat B till att tro att hen vill det. Slutligen är det möjligt att A kan få B att göra något utan att B förstår sig vara påverkad. Ibland fungerar reklam på detta vis. A använder sina resurser för att få B att börja tänka på och vilja ha något specifikt vilket får till följd att B införskaffar denna produkt i tron att hen själv ville ha den utan att se påverkanskällan.

Auktoritet och makt är besläktade fenomen. De kan delas upp i underarter och vissa av de respektive underarterna är snarlika. Det finns, enligt Adair (2003, 2016) fyra sorters auktoritet: positionsauktoritet, personlighetsauktoritet, kunskapsauktoritet och moralisk auktoritet. Dessa svarar på varför någon vill låta sig ledas av någon annan än sig själv.

Positionsauktoritet innebär att en individ innehar en viss position i en organisation som får den personen att accepteras som en auktoritet. Som innehavare av denna position är individen i vissa fall värd att följa. Personlighetsauktoritet innebär att vissa personer har en viss personlighet och vissa egenskaper som andra ser upp till. En viss sammansättning egenskaper kan få andra att vilja följa personen.

Kunskapsauktoritet hänger samman med uttrycket att vara en auktoritet på området. När det handlar om kunskap är man en auktoritet om man kan mycket om ett visst område och är accepterat erkänd för sina kunskaper. Att någon innehar kunskaper är värdefullt i de situationer då kunskapen är relevant. Vi låter oss ledas av någon som kan mycket om kriminologi när vi ska försöka att bekämpa brott. Däremot har vi mindre anledning att följa samma person för att laga gourmetmat.

Moralisk auktoritet, slutligen, handlar om att vissa personer tydligt deklarerar att de vill göra det rätta och att de går före i kritiska situationer. De ledare som går före, istället för att skicka in någon annan i hetluften, väljer vi att se upp till som moraliska ledare (vanligtvis benämns detta som etiskt ledarskap). Vi låter oss ledas av personer som visar upp denna moraliska auktoritet och ett visst mått av mod.