
I linje med arbetet för en global hållbar utveckling och med liknande idéer som autentiskt ledarskap uppstår i vissa organisationer ett hållbart ledarskap eller kanske snarare ett ledarskap för hållbarhet. Områdena är social hållbarhet, kulturell hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Vägen dit är etik, långsiktighet, uthållighet och lärande (Hargraves & Fink, 2006; Davis, 2007; Sukhdev, 2012; Avery & Hughes, 2013; Robertson & Barling, 2015).
Målet är att vårda sin personal, värna om och ta vara på organisationens (kulturella) mångfald, sätta syfte före vinst och spara/investera för framtiden, och värdera andra arters existens som vår egen samt att reglera klimatet i den utsträckning det är möjligt. Detta ställer naturligtvis krav på ledare men ledarskap kan mycket väl vara ett lagarbete. Det viktiga är att var och en ser värdet i vad den andra gör. Hållbarhet är ett helhetsarbete där alla delar påverkar varandra.
Hållbart ledarskap innebär att leda och organisera arbetet så att verksamheten kan fullgöra sitt uppdrag utan att förbruka människors hälsa eller undergräva sina framtida förutsättningar. Ledaren behöver kunna möta dagens krav och samtidigt bevara möjligheten för både sig själv och medarbetarna att arbeta och må väl på längre sikt. Det förutsätter att kraven står i rimlig proportion till de kunskaper, resurser och möjligheter som finns.
Hållbarheten gäller också dem som verksamheten finns till för och den omvärld som verksamheten är en del av. Därmed förenas arbetslivets hållbarhet med social, kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. En verksamhet behöver kunna göra nytta i dag utan att försämra möjligheterna att göra nytta i framtiden.
I boken Identitet, etik och hållbart ledarskap – om att bli och vara rektor presenterars en modell med fyra etiska sfärer (Jensen, 2026, s. 174–177). Modellen utvecklas i ett skolledarskapssammanhang, men ansvarsområdena är relevanta även i andra verksamheter. Sfärerna hjälper oss att uppmärksamma vem och vad ledarskapet behöver ta ansvar för.
Den första sfären handlar om ledarens förhållande till sig själv. Att känna sina styrkor och begränsningar, utveckla sin kompetens och ta hand om sin hälsa är delar av ett hållbart ledarskap. Det innebär också att veta när man behöver stöd och när man behöver säga nej.
Omsorgen om det egna välbefinnandet har betydelse även för andra. En ledare som återkommande överskrider sin kapacitet riskerar att få svårare att bedöma situationer och ta ansvar för verksamheten. Samtidigt behöver uppdraget vara möjligt att utföra. Ledarens hållbarhet är därför också en fråga om vilka organisatoriska förutsättningar som erbjuds.
Den andra sfären gäller relationerna, grupperna och organisationen. Ledaren behöver känna sina medarbetare och förstå hur de fungerar tillsammans, vilka resurser de har och var gränserna för deras kapacitet går.
Ansvaret är att skapa förutsättningar för människor att bidra, utvecklas och prestera inom hållbara ramar. Det omfattar att vårda relationer, uppmärksamma konflikter och bygga en organisation som både fungerar väl och kan hantera påfrestningar. Effektivitet och välbefinnande behöver vägas samman när arbetet organiseras.
Den tredje sfären riktar uppmärksamheten mot organisationens mission: varför verksamheten finns och vilka den finns till för. Ledaren behöver förstå kärnuppdraget och de professioner som har kompetens att genomföra det.
I skolan handlar det bland annat om elevernas rätt till kunskap och välbefinnande. I andra verksamheter kan det handla om patienters vård, brukares stöd eller den nytta en tjänst ska ge. Det etiska ansvaret innebär att hålla fast vid verksamhetens syfte och skapa förutsättningar för professionerna att använda sitt kunnande. Administrativa och organisatoriska lösningar behöver stödja kärnuppdraget.
Den fjärde sfären handlar om verksamhetens plats i större samhälleliga och ekologiska system. Organisationens beslut påverkar människor och miljö utanför den egna verksamheten. Samtidigt påverkas organisationen av omvärldens villkor och resurser.
Ett hållbart ledarskap behöver därför ta hänsyn till följderna av verksamhetens handlingar på kort och lång sikt. Ansvaret omfattar att undvika att den egna framgången sker på andras bekostnad och att söka lösningar som bevarar, bygger upp eller återskapar gemensamma resurser. Ekonomiska resultat behöver bedömas tillsammans med sociala och ekologiska konsekvenser.

De fyra sfärerna behöver förstås tillsammans. Omsorg om ledaren, medarbetarna, kärnuppdraget och omvärlden kan stödja varandra, men också medföra svåra avvägningar. Ett beslut kan gynna ett område och samtidigt belasta ett annat. Modellen hjälper ledaren att synliggöra dessa konsekvenser och pröva vad som är försvarbart över tid.
Hållbart ledarskap kräver därför både kunskap och etisk förståelse: om människor, organisationen, verksamhetens uppdrag och de större system som verksamheten ingår i.
Jensen, M. (2026). Identitet, etik och hållbart ledarskap: Om att bli och vara rektor. Gleerups.